Hur bryter du dig loss från djupt inlärda psykologiska motstånd?

Den osynliga väggen som står mellan dig och det du vill är ditt psykologiska motstånd. Du stöter mot den här väggen, blir nedslagen och reser dig igen. Du upprepar detta mönster hela tiden genom livet. Du kanske inte ens är medveten att du stöter på en vägg av motstånd. Du har en känsla av återkommande självnedslag eller självsabotage.

Psykologiskt motstånd utgör inte bara en inre barriär utan medför också att du agerar mot dina egna behov. Under inverkan av ett sådant motstånd så skiftar du inte från dina negativa känslor, förändrar dina dåliga vanor, till att initiera planer och strategier för självförverkligande. Du öppnar inte upp ditt sinne för mer objektiva övervägningar av dina uppfattningar och övertygelser.

De inre psykologiska motstånden är scheman som är övertygelser du håller om dig själv och dina vanliga reaktioner på erfarenheter som bildades under dina första år. Du har vuxit upp med dessa scheman utan att ifrågasätta dem och ofta utan att ens vara medveten om att de existerar.

Scheman eller livsfällorna kan vara mycket motståndskraftiga mot utmaning eller förändring. Vilket resulterar i att du tänker på och reagerar på senare händelser, relationer och erfarenheter på sätt som kan hindra dig från att uppfylla dina mål och att ha ett kvalitativt liv.

Varför är det svårt att göra sig fri från dessa övertygelser?
Övertygelserna erbjuder dig ett sätt att undvika dina djupaste känslor och ett skydd mot andra så de inte kan såra eller nå fram. De erbjuder dig även en känsla av kontroll. Men du kan även agera tvärtemot dessa övertygelser för att motbevisa dem.

När du befinner dig i en inre eller yttre händelse i ett sammanhang som triggar dessa övertygelser, driver de ditt sinnestillstånd och ditt agerande (modes). Liksom väggar har olika sammansättningar uttrycker olika modes olika känslotillstånd.

Vilket psykologiska motstånd har jag?

Du kan variera mellan olika känslotillstånd när dina övertygelserna triggas. Känslotillstånden kan till exempel vara:

följsam resignerande; vilket innebär att du låter dig bli illa behandlad av din omgivning av rädsla för att bli avvisad eller utesluten. Du gör inget för att förbättra din situation. Du ser dig själv som beroende av andra och söker bekräftelse hos dem.
självömkande; vilket innebär att du uttrycker dina behov men håller avstånd till andra genom att vara anklagande och säger till andra att de inte förstår dig eller klagar, gnäller och har ursäkter varför förändring är omöjligt.
avstängd självtröstande; vilket innebär att du sysselsätter dig med aktiviteter som lugnar dig, stimulerar dig eller distraherar dig från att uppleva negativa känslor. Du har ett beroende av vissa aktiviteter eller tvångsmässigt engagerande i olika aktiviteter. Aktiviteterna kan vara arbetsnarkomani, överdriven träning, alkohol och drogmissbruk, tvångsmässigt spelande, promiskuöst sex, dataspelande eller tv-tittande.
överkontrollerande; vilket innebär att du försöker kontrollera dig själv och andra genom strikta rutiner och livsregler eller ältande av olika frågor. Du vill att allt ska vara perfekt för att undvika katastrofer, kritik eller onda avsikter hos andra.
bekräftelsesökande; vilket innebär att du söker bekräftelse, uppmärksamhet eller acceptans hos andra i din omgivning. Du är utseende- och statusfixerad, men uppträder inte överlägset i dina försök att få bekräftelse från andra. Du söker bekräftelse för att kompensera för att du upplever dig ensam.
straffande; vilket innebär att du kritiserar dig själv för de misstag som du upplever att du har gjort. Din inre röst är sträng, kritisk och oförlåtande. Ditt agerande är självdestruktivt.

Hur kommer det sig att jag motsätter mig en förändring?

Att du motsätter dig en förändring kan bero på att förändringen kan orsaka rädsla, ångest eller smärta.

Du är rädd för att ge dig ut i det okända, och det är enklare att välja det kända.
Du känner dig osäker för du vet inte vad du kommer att möta eller finna.
Du är rädd för att misslyckas och den smärta som det kan orsaka paralyserar dig.
Du är rädd att för att göra andra misnöjda om du gör något fel eller att du kommer att stötas bort.
Du är rädd för vad andra kommer att säga om dig eller tycka om dig.
Du känner dig inkompetent eller inkapabel.

Hur bryter du dig loss från ditt psykologiska motstånd?

När du vill göra en förändring är det lättare att du instinktivt väljer bort det som vore bästa för att uppnå en förändring, istället väljer du det som just nu känns minst negativt laddat eller får dig att må bra. Att du rutinmässigt faller in i ditt psykologiska motstånd leder till att du dras tillbaka om du försöker bryta dig loss från motståndet.

Du behöver ta fram den del av dig som är den sunda vuxna, för att kunna bryter dig fri från ditt psykologiska motstånd genom att:

bekräfta de känslor och den smärta som ditt inre barn upplever; Jag ser att du är rädd och jag förstår att du är rädd, det skulle jag också vara
ge dig själv hopp; det här kommer att gå vägen, du kommer att klara det
gör dig medveten om vad som pågår
analysera om det är rimligt att acceptera dina frustrationer, känslor och impulser utan att agera
om det är rimligt att agera försök att förändra situationen så att du ändamålsenligt kan tillgodose dina egna behov.

Om du har gjort många försök att bryta dig loss utan att lyckas kan det ibland behövas professionell hjälp. Behöver du hjälp så kan du boka en tid hos mig genom att kontakta mig på info@vicente.se

25 februari, 2018

Varför ska jag gå i terapi? Jag är inte psykiskt sjuk!

Du är kanske en av många som har gått på myten att gå i terapi gör du bara om du mår psykiskt dåligt eller behöver stöd. Du tror att terapi är bara för dem som har varit med om svåra trauman, haft en jobbig barndom eller lider av någon typ av psykisk ohälsa.

Du kanske har en bild av terapi som du har sett i amerikanska filmer. Där personen antigen ligger i en divan eller sitter på en stol och diskuterar livet – hela livet ut.

Det finns, i motsats till vad som ofta skrivs i tidningar och visas på TV, oändligt många fler anledningar att gå i terapi än bara psykisk ohälsa som motiverar människor till att gå i terapi.

Vilka anledningar motiverar andra att gå i terapi?

Jag vill förstå mig själv bättre
Självkännedom är att förstå sin personlighet och motivation, sina beteenden, vanor, känslomässiga reaktioner och tankeprocesser. Större självinsikt och mer självkännedom kan också hjälpa oss att göra bättre val, och framför allt att förstå våra beteendemässiga reaktioner.

Jag vill bli en bättre ledare
Ett bra ledarskap gör en stor skillnad. Den viktigaste uppgiften en ledare har är att skapa ett positivt resultat. Detta görs först och främst genom att en ledare ska tillvarata medarbetarnas kunskaper och samtidigt utveckla den verksamhet som man arbetar.

Jag vill bli en bättre förälder
Nyckeln till ett bättre föräldraskap och mental hälsa kan vara så enkel att släppa taget om oro och sluta döma oss själva.

Jag vill utvecklas
Personlig utveckling är allt som tar dig mot att bli personen du vill vara. Första steget är att faktiskt bestämma hur man vill vara som person.

Jag vill prata med någon som lyssnar
Ibland behöver du dela dina upplevelser, dina tankar och känslor med någon som lyssnar.

Jag vill våga göra något jag inte vågar
Att komma över sina rädslor bidrar tillI att du kan uppnå dina mål och drömmar. För rädsla är framgångens fiende nummer ett!

Jag vill få en bättre självmedkänsla
Självmedkänsla ökar livsstillfredställelse, glädje, tacksamhet, nyfikenhet och självförtroende. Dessutom ger den det känslomässigt stödjande som behövs för att förändras, växa och se klarare.

All god terapi syftar till förändring av något. Om det inte händer något är det slöseri med din tid och dina pengar. Vissa saker tar längre tid än andra att förändra. Men det ska hända något när du går i terapi. För gör det inte det är det en dålig terapi eller en dålig matchning mellan dig och terapeuten eller terapiformen.

Vad är det jag vill förändra?

De förändringar som många av oss vill göra är inte alltid tydliga för oss själva. Alla är vi rädda för någonting, så även du. Du kanske är rädd att bli övergiven, känner dig ensam, känner dig misslyckad eller rädd att göra andra besviken.

Många av oss känner oss ensamma om att känna som vi gör och blir ofta förvånade över att samma känslor och tankar delas av många andra. Du är inte ensam om att må dåligt, tänka konstiga tankar, känna dig otillräcklig, missnöjd eller olycklig,

Det är inte hopplöst eller omöjligt att förändra din tillvaro eller dig själv. Det är viktigt att notera. Hur mycket hjälp, råd eller stöd du än får från en terapeut är du inte en passiv mottagare av hjälp i terapi. Det är du själv som måste kämpa med den förändring du vill genomföra. Det viktigt att veta att livet är inte perfekt och kan heller inte vara det.

Nu ska jag ta tag i mig själv och skapa en förändring!

Hur många gånger har du sagt till dig själv att du ska ta tag i saken utan att något har hänt? Säkert många gånger, för vi vet att det kommer vara jobbigt att möta och arbete med sig själv. Ditt liv fungerar behjälpligt, trots dina problem och det är lättare att välja att fortsätta som tidigare.

Du kanske funderar på om ditt problem är tillräckligt stort för att tas på allvar av en terapeut eller du tror att terapeuten kommer tycka du är knäpp som har låtit det gå så långt.

Det spelar ingen roll om ditt problem är stort eller litet, men du ser det som något i ditt liv som du vill förändra. När du tycker att ett problem begränsar din tillvaro på ett sätt som du inte längre vill att det ska begränsa dig, då kan det vara dags att gå i terapi.

Vilken terapiform ska jag välja?

Det finns många olika terapiformer, men i Sverige dominerar psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Hur du väljer utgår från hur du vill utvecklas.

Gillar du att arbeta strukturerat, sätta upp mål, få konkreta verktyg att prova och fundera på lösningar på problem? Då ska du söka dig till någon som kan KBT.

Vill du prata mer ostrukturerat med någon som lyssnar och arbetar mot insikter så passar PDT bättre. Dessa två terapigrenar har en mängd olika varianter som arbetar med olika aspekter. De flesta terapier anpassas till dig som söker hjälp.

Att gå i terapi ska vara utvecklande. Oavsett var du börjar någonstans eller vilken terapiform du väljer, så kommer din terapi ta dig ut på en ny resa i ditt liv, där du öppnar upp för att leva det liv du vill och inte det du har lärt dig.

Är du nyfiken på om terapi är något för dig är du välkommen att ta kontakt med mig genom att du bokar en tid hos mig på info@vicente.se

30 juli, 201724 september, 2017

Utmana ditt sätt att hantera dina tankar!

— Kan jag inte göra det perfekt, är det ingen idé att försöka.
— Jag kommer att bli sårad.
— Allt är hopplöst.
— Jag har inte tålamod med idioter.

Du har mellan 25 000 och 50 000 tankar varje dag. Omkring 80 % av dessa tankar har ett negativt innehåll. Men är du som de flesta, spenderar du förmodligen lite tid på att fundera på att tänka på hur du tänker. Hur du tänker och kontrollerar dina tankar påverkar både hur du mår och hur du presterar i din vardag.

Du är beroende av dina tankar. De berättar om livet och talar om hur du ska leva ditt liv. Tankarna talar om hur du ska vara och hur du borde vara, vad du ska göra och vad du ska undvika.

Du reagerar på dina tankar som om de var sanningar och att du måste ägna dem all din uppmärksamhet. Du agerar som om dina tankar är verkliga. Att det du tänker händer i verkligheten, här och nu. Du lyder dem automatiskt som om tankarna är befallningar.

Dessutom förutsätter du att tankarna vet bäst och följer deras råd som om tankarna var kloka. Vissa av tankarna är skrämmande och du gör allt för att göra dig av med dem som om tankarna var ett hot.

Och ändå är de ord och inre berättelser. De är berättelser om dina åsikter, övertygelser, uppfattningar, planer, önskningar eller regler. Många av dessa tankar har sitt ursprung i din barndom.

När du uppfattar att dina tankar är en absolut sanning leder det till att du mår vädligt dåligt och du låter dina tankar behandla dig illa och köra med dig. Slutligen leder det till att du får ångest eller depression, ilska, låg självkänsla, otillräcklighetskänslor och osäkerhet.

Du kan ha olika sätt att hantera dessa negativa tankar. Du undviker dem genom att arbeta mycket, äter mat, dricker alkohol eller tränar mycket.

I vilket tänkande fastnar du i?

Vilka tankar fastnar du i och låter styra ditt beteende. Tankar som du slåss med eller försöker undvika eller ducka för och som har förmågan att återkomma om och om igen.

Regler

— Man måste alltid vara andra till lags för att andra ska tycka om mig.
— Man får aldrig visa sig svag eller osäker.
— Jag borde inte känna så här.

Du har tankar som ställer orealistiska krav på dig själv och andra. Du har hårda regler om hur man ska bete sig och överskattar hur hemskt det vore att inte leva upp till förväntningarna.

Skäl eller ursäkter

— Så här har jag alltid varit, så jag kan inte ändra på mig.
— Jag kommer att bli sårad och därför undviker jag relationer.
— Jag kan misslyckas och därför söker jag inget nytt jobb.
— Det är alldeles för stressigt just nu.

Du har tankar som anger skäl eller ursäkter för att en förändring inte är möjlig, önskvärd eller genomförbar. Dessa tankar hindrar dig från att åstadkomma förändring.

Omdömen

— Jag klarar inte av att misslyckas en gång till.
— Jag är dålig.
— Du är elak.
— Han är självisk.

Du har tankar som dömer hela tiden. Beteenden är bra eller dåliga, saker är farliga, tankar är hemska och du är skicklig eller misslyckad. Dömandet lägger krokben för dig själv eftersom det ofta leder till en kamp inom oss. Kritiska och utvärderande tankar är lätta att fasta i.

Det förflutna

— Varför vågade jag inte satsa på en utbildning?
— Varför vågade jag inte byta jobb?
— Varför sa jag det?

Du har tankar som spökar för dig. Du ältar gamla oförrätter, misslyckanden eller missade chanser. Du får flashbacks av gamla minnen.

Framtiden

— Om jag vore smal så skulle jag vara lycklig.
— Om jag visar mitt rätta jag kommer jag att bli uppsagd.
— Om jag misslyckas kommer det bli hemskt.

Du har tankar som håller dig upptagen på allt som måste göras i framtiden, oro över saker som kan hända eller om ett bättre liv.

Jag-beskrivning

— Jag är svag.
— Jag är värdelös.
— Jag behöver ingen hjälp.
— Jag har rätt och du har fel.

Du har tankar som sätter etiketter på dig själ. Det är dina tankar om dig själv och som beskriver vem du är som person. Dessa tankar ger en känsla av att du är dina tankar. Du tänker att du är svag och alltså är du svag.

Det finns många fler kategorier av tänkanden: svart-vitt tänkande, katastroftänkande, tankeläsning, spådomar med flera. För djupare beskrivning läs vidare här.

Hur utmanar du ditt sätt att tänka?

Ditt tänkande skapar lidande, problem och stress. Negativa automatiska tankar behöver inte tas bort, det handlar om att du lär dig förhålla dig till dem på ett sätt som bidrar till att minska ditt lidande som dessa tankar skapar för dig.

Ditt medvetande slutar aldrig att tänka, inte ens när du sover. Dina tankar är både medvetna och omedvetna, men du uppslukas av dem. Dessa tankar är ett sätt att skydda dig och hålla dig vid liv.

Det handlar inte om en tanke är sann eller osann, utan om hur användbar den är. Kommer tanken att hjälpa dig att skapa det liv som du vill leva.

Lägg märke till hur du tänker

Du kan hantera dina tankar på ett annorlunda sätt genom att först lägga märke till vad du tänker genom att genomföra denna övning som är hämtad ur boken ACT helt enkelt av Russ Harris (2011).

Distansera dig ifrån dina negativa tankar

Genom att öva på denna övning som är hämtad ur boken Acceptance and commitment therapy: An experimentella approach to behaviorism change av Steven Hayes m.fl. (1999) kan du lära dig att distansera dig ifrån dina negativa tankar.

Skriv ner två eller tre negativa självdömande tankar som du tänker lite då och då som gör att du mår dåligt. Behöver du hjälp med att komma på några tankar, fundera över följande frågor: Vad säger ditt huvud om din kropp när du ser dig själv naken i spegel? Vad säger ditt huvud om dina kvaliteter när du presterar och allt går på tok? Vad säger ditt huvud när du ska förstå att du inte duger?

Klar? Bra, välj ut den tanken som stör dig allra mest och använd den i övningen. Gör om din negativa tanke till en kort mening – med formen – Jag är X. Till exempel – Jag är värdelös eller -Jag är misslyckad.

Gå helt upp i denna tanke och tro på den så mycket som som du kan i tio sekunder. Lägg märke till hur det känns i kroppen att tänka den. Händer det något med andningen och puls, eller med känslor av obehag.

Upprepa nu tyst tanken igen, fast denna gång med följande lilla fras framför: – Jag har tanken att X. Till exempel – Jag har tanken att jag är värdelös. Notera vad som händer nu i kroppen.

Upprepa nu tanken igen, men denna gång med följande fras framför: – Jag märker att jag har tanken att jag är X. Till exempel – Jag märker att jag har tanken att jag är värdelös. Vad hände? Lade du märke till någon separation eller något avstånd från tanken? Om inte, gör om övningen med någon annan tanke.

Du kan använda denna teknik med alla typer av negativa tankar för att lära dig processen att inte snärjas av dina tankar. Så nästa gång ditt huvud säger någon negativ självdömande tanke till dig upprepa då tanken med att säga till dig själv: – Jag märker att jag har tanken att jag är X.

Ju mer du övar ovanstående övningar, desto bättre blir du att hantera dina negativa tankar. Sträva efter att använda dem mellan fem och tio gånger per dag. Gör dem till en del av dina vardagsrutiner.

Du får färdigheter som gör att du låter tankar komma och gå utan att fokusera på dem, att du märker att du har fastnat i dina tankar och att du kan ta dig loss från dina tankar om du fastnar i dem igen.

Du kan göra mycket själv men ibland behövs professionell hjälp för att utmana sitt sätt att tänka och främst de tankar som har sitt ursprung i din barndom. Behöver du hjälp med att bryta ditt sätt att tänka så kan du boka en tid hos mig genom att kontakta mig på info@vicente.se