Hur medveten är du om dina känslor? Det kan låta som en enkel fråga, men känslor är inte alltid lika lätta att beskriva som vi skulle vilja.
Vad är känslomedvetenhet?
Känslomedvetenhet är din förmåga att känna igen och känna av dina och andras känslor. Denna medvetenhet är en stor del av vad som kallas emotionell intelligens, den omfattar förmågan att lösa problem i livet genom att förstå känslor, till exempel att kunna reglera dina egna känslor och bekräfta när andra mår dåligt.
Hög känslomedvetenhet innebär att du snabbt kan lära dig av dina känslor. Om du till exempel känner dig ledsen kan du reflektera över varför du är ledsen och du kan fatta beslut som hjälper dig. Det innebär också att du kan förutsäga känslor i förväg och du vet vilka åtgärder som leder till vilka känslor och det betyder att du kan göra bättre val.
Varför behöver du känslomedvetenhet?
Att kunna förstå dina egna och andras känslor har följande fördelar:
- du kan kommunicera dina känslor tydligare för andra.
- du kan ta dig igenom svårigheter snabbare genom att använda dina känslor som en kompass.
- du kan sätta personliga gränser som fungerar för dig.
- du kan förstå andra bättre och vara mer hjälpsam.
- du kan hjälp dig att må bättre genom att veta vilka beslut som leder till att du känner dig bra.
- du får kontakt med din kropp och kan ta hand om den på bästa sätt så att du håller dig frisk.
- du knyter an till andra människor och kan skapa djupa och äkta relationer.
Du som är känslomedveten har tillgång till glädje och förnöjsamhet. När du kan känna skillnaden mellan vad som är gott och ont för dig är det möjligt för dig att frigöra dig från ditt lidande. Vid svåra livssituationer kommer du inte att överväldigas eller undvika det du känner, eftersom du förstår dina känslor, istället kommer du utvecklas av det du känner och ta hand om dig själv.
Vilka typer av känslomedvetenhet finns det?
Du kan vara mer känslomedveten än du inser, även om du lider av ovanstående psykiska problem. Det finns forskare som förespråkar fem nivåer av känslomedvetenhet. De fem nivåer av känslomedvetenhet är:
Kroppsliga reaktioner: din medvetenhet är begränsad till kroppsliga förändringar som är förknippade med en känsla, till exempel hjärtslag, temperatur eller tryck för bröstet.
Enkla känslor: du är medveten om att ha en känsla i taget, till exempel glädje och ledsen.
Blandning av känslor: du kan känna av olika slags och olika intensiteten av känslor och motstridiga känslor som kan uppstå samtidigt, men du förstår inte riktigt hur andra känner.
Blandning av blandade känslor: du kan känna olika känslor och beskriva dina känslor med hjälp av metaforer som är meningsfulla för dig och du har en bra medvetenhet om andras inre tillstånd.
Vilka känslor ingår i vår grundpaletten av känslor?
Du föds med en uppsättning förprogrammerade känsloreaktioner, som är viktiga för din överlevnad. Dessa basala känslor är enligt de flesta forskare glädje, intresse, förvåning, ilska, rädsla, ledsen, skam, avsmak, avsky.
Glädje
- Ord kopplade till: tillfredsställd, nöjd, uppåt, på gott humör, munter, upprymd, extatisk, ivrig, stolt, extas.
- Ansiktsuttryck: leende där mungiporna dras uppåt av den muskel som kallas zygomaticus major. I ett äkta leende aktiveras dessutom en muskel som omger ögat, orbicularis occularis. Vid ett äkta leende höjs kinderna så att ögat blir smalare, ögonbrynen sänks en aning och små rynkor bildas vid ögonvrån.
- Kroppslig reaktion: avslappnade eller extra vitala, behagliga och välmående; vi vill bli kvar i tillståndet.
- Beteendeimpuls: vi vill fortsätta befinna oss i tillståndet; ett tillstånd att sträva efter.
- Funktion: ett tillstånd som vi strävar efter (belöning) och vill befinna oss i, ett vilotillstånd och ett ”här och nu”-tillstånd, energinivån är låg och vi återhämtar oss.
- Aktiveras: skapar en avspänd (trygg) samvaro med andra, vi känner glädje när vi bemästrar en uppgift/når ett mål; leken (barns och vuxnas) förknippas med glädje, olika typer av njutningar kan vara en källa till glädje.
- Dysfunktionell reglering: kan uppstå när man exempelvis använder droger eller andra typer av missbruk för att nå glädje i kombination med endorfiner/avspänning.
Intresse
- Ord kopplade till: förväntan, fängslad, engagemang, koncentration, vilja, motivation, uppmärksamhet, drivkraft, frågvis, ivrig, otålig, attraktion, lust.
- Ansiktsuttryck: lätt höjda ögonbryn, en spanande blick och en lätt öppen mun.
- Kroppslig reaktion: den får oss att känna oss levande och vitala.
- Beteendeimpuls: utåtriktade, motiverade att ta in ny information, vi söker tillfredsställelse av behov, har hög energinivå.
- Funktion: vi riktar uppmärksamheten utåt, vi tar in ny information och söker vägar att uppnå olika mål; detta är viktigt för att ta in kunskap om omgivningen och öka överlevnadschanserna.
- Aktiveras: av det nya, oväntade, av andra människor och av inre behov och drifter.
- Dysfunktionell reglering: mani och alltför högt risktagande.
Ilska
- Ord kopplade till: irriterad, uttråkad, galen, bitter, upprörd, hatisk, fientlig, destruktiv.
- Ansiktsuttryck: ögonbrynen dras nedåt och samman så att en liten upphöjning skapas vid näsroten som omges av vertikala veck, munnen i regel stängd, käkarna sammanbitna och läpparna sammanpressade.
- Kroppslig reaktion: ”blodet kokar” och musklerna spänns. Ilska är en stark och svårkontrollerad upplevelse med hög energinivå.
- Beteendeimpuls: vi känner ett stark motivation av att göra något åt det som orsakar ilska, vi är beredda på kamp för att övervinna hindren.
- Funktion: är ett försvar i hotfulla situationer – en attack mot hotet. Vi behöver aggressivitet för att sätta gränser mot andra och då kan vreden ge oss styrka/energi att ta itu med det som orsakat vreden, få oss att övervinna ett hinder eller ta itu med svåra uppgifter
- Aktiveras: det finns hinder för att uppnå våra mål. Vi kan bli besvikna, uppleva vanmakt och orättvisa, känna oss kränkta och maktlösa. Vi kan även känna obehaglig stimulering o.s.v. – irritation.
- Dysfunktionell reglering: ibland reagerar vi alltför snabbt med stark okontrollerad ilska, något som kan medföra låsningar i kommunikationen. När vi blir angripna av någon som riktar vrede mot oss går vi ofta till motattack och försvarar oss, detta kan bli en ond cirkel i kommunikationen. Ibland är vreden alltför kontrollerad och den kan då leda till våld eller verbala attacker mot andra, en reaktion som är förbjuden i vår kultur. Högt blodtryck kan bli följden av en ständigt hög nivå av vrede.
Rädsla
- Ord kopplade till: spänd, ängslig, bekymrad, nervös, speedad, orolig, osäker, skräckslagen, terroriserad, läskig, ruskig.
- Ansiktsuttryck: höjda, sammandragna ögonbryn, uppspärrade ögon, lätt bakåtdragna mungipor och en mun som är en aning öppen.
- Kroppslig reaktion: högt aktiverad uppmärksamhet för att upptäcka faror i omgivningen; rädslan gör att vi kan känna oss spända som fiolsträngar och den skapar muskelspänning och snabb puls.
- Beteendeimpuls: ett obehagligt tillstånd som vi söker oss bort från, vi vill fly eller gömma oss.
- Funktion: att undvika fara/hot, har ett överlevnadsvärde för att skydda oss mot fara.
- Aktiveras: vi upplever oss hotade, ofta vid fantasier om tänkbara hot i framtiden. Rädsla kan vara riktad mot reella hot eller inbillade.
- Dysfunktionell reglering: dysfunktionella undvikande strategier eller ångeststörningar.
Ledsen
- Ord kopplade till: nere, trött, olycklig, deprimerad, glädjelös, övergiven, besviken, dyster, full av saknad.
- Ansiktsuttryck: den inre delen av ögonbrynen dras både samman och uppåt och att mungiporna är neddragna. Ögonen blir smalare och ibland kan även snyftningar och tårar förekomma.
- Kroppslig reaktion: låg kroppslig vitalitet och passivitet, vi vänder oss bort från världen. Hjärtat känns tungt och hela kroppen upplevs som tung och världen som färglös och mörk.
- Beteendeimpuls: ett tillstånd som är obehagligt och som vi normalt vill söka oss bort ifrån. Det är associerat med låg energinivå, passivitet, tröghet och initiativlöshet.
- Funktion: kan leda till en omdirigering mot andra/ nya mål som kan ge mening.
- Aktiveras: normal reaktion på förluster av t.ex. en anknytningsperson, en social position, av självkänslan eller att vi förlorat hoppet.
- Dysfunktionell reglering: om förluster inte accepteras och leder till att tankar och känslor dirigeras mot nya mål kan detta leda till djup nedstämdhet. Upprepade besvikelser kan leda till uppgivenhet och depression.
Skam
- Ord kopplade till: generad, rädd, förlägen, pinsam, ångerfull, skamsen, dum, som en idiot.
- Ansiktsuttryck: man sänker huvudet, vänder bort blicken eller sänker blicken och rodnar. Att rodna bidrar till en ytterligare förstärkning av skamkänslan genom att reaktionen drar blickarna till sig.
- Kroppslig reaktion: vi känner oss nakna, besegrade och i avsaknad av all värdighet.
- Beteendeimpuls: vi vill gömma oss för andras blickar.
- Funktion: begränsar oss i sociala sammanhang, exempelvis mot att ta alltför stor plats. Skammen är viktig för vårt upprätthållande av normer.
- Aktiveras: När vi är på väg mot ett mål (stolthet, kärlek) och hindras att uppnå detta kan skam uppkomma. Denna känsla är riktad mot självet (den egna personen), t.ex. högmod (stolthet) går före fall. Skam kan också uppstå när vi avvisas. Denna emotion är också vanlig när vi vill få kontakt eller godkännande/beundran/kärlek; där den positiva viljan finns, men där vi blir ratade, avvisade eller förlorar.
- Dysfunktionell reglering: både för mycket och för lite skam kan orsaka problem, t.ex. stark hämning respektive gränslöshet (skamlöshet). Skam kan bli en alltför stor del av vår identitet. Känslan av att ej duga, vara omtyckt eller att känna sig ratad o.s.v. hämmar oss och kan leda till många dysfunktionella tillstånd.
Hur påverkas psykiskt lidande av bristande känslomedvetenhet?
Har du bristande känslomedvetenhet kan du inte få tillgång till hur du känner, du kämpar för att förstå andra eller du kan inte styra dina känslor. Du kanske känner dig bedövad eller har en tomhetskänsla inombords eller försöker du undvika dina känslor. Detta innebär att du kan vara mer mottaglig för psykiskt lidande eller problem som till exempel:
- depression
- ångest
- alkohol och drogmissbruk
- ätstörning inklusive överätning
- borderline personlighetsstörning
Hur förändrar du bristande känslomedvetenhet?
Bristande känslomedvetenhet är något som du kan förändra. Din förändring börjar med att du startar en känsloutforskning:
- Lär dig att identifiera och namnge dina känslor. Ju fler ord du har för vad du känner gör det lättare för dig att förstå dig själv och att göra dig förstådd för andra.
- Utforska vad som utlöste din känsla. Det kan både vara inre och yttre händelser. Händelser inom dig som tankar kan trigga igång dina känslor. Andras beteenden kan försätta dig i olika känslotillstånd.
- Utforska hur dina tolkningar och värderingar av händelser påverkar dina känslor.
- Utforska hur olika känslor känns kroppsligt. Olika känslor har olika kroppsliga reaktioner.
- Identifiera hur du uttrycker dina känslor och hur du gör dem synliga för andra. Hur uttrycker du till exempel ilska? Förstår andra när du är arg? Hur kan du själv avläsa känslor hos andra?
- Identifiera eftereffekterna av dina känslor. Det finns många psykologiska effekter kopplade till dina känslor.
Berätta gärna vilka tankar du fick när du har läst om känslomedvetenhet? Hur känslomedveten är du? På vilket sätt har din känslomedvetenhet hjälp dig?
Har du mer frågor om känslomedvetenhet som jag inte besvarade lämna gärna en kommentar eller för mera information kontakta mig på info@vicente.se. Har du andra funderingar kanske du finner svar i några av dem andra blogginläggen jag har gjort tidigare:
Vill du fördjupa dig mera om känslor kan du gå till Atlas of emotions. Altasen är skapad av Dr. Paul Ekman och hans dotter Eve Ekman, tillsammans med Dalai Lama. Den är ett resultat av vad forskarna har lärt sig av de psykologiska studierna om känslor.
Är du oförmögen att förstå dina känslor eller andras känslor? Det har ofta rötter i ett barndomstrauma eller en svår förlust eller händelse som vuxen, som alla är svåra att behandla ensam. Om du behöver hjälp att ta reda på varför det är så kan du boka en tid hos mig genom att kontakta mig på info@vicente.se.